Känslomässig gränssättning – att hantera andras krav, åsikter och känslor

Gör du mer än du vill, av oro för vad andra ska tycka och tänka om dig? Presterar mer än du orkar, för att det känns som att andra tycker att du "borde" klara mer?  Kämpar hårdare än vad kroppen klarar, för att du inte såra andra.

Att vara utmattad är jobbigt som det är. Jobbigt när orken inte finns. Jobbigt att försöka ta sig för saker. Att ta ansvar för andras känslor, oförståelse och krav på det, kan göra det nästintill omöjligt att orka. Här delar jag om hur jag fått andra att förstå och respektera mina gränser, så att jag kunde lägga den kraft jag hade på att bli bättre, istället för att hantera andra.

Jag kommer ihåg när jag var utmattad, hur ensam jag kände mig. Jag kände att ingen förstod hur dåligt jag mådde, och ingen förstod hur lite jag orkade. Jag orkade knappt prata i telefon utan att hjärnan kopplade ur och även om jag låg helt stilla gungade hela världen.

Trots detta kände jag andras krav på mig. Psykologens krav att orka hela 45 minuter-sessionen. Läkarens krav att orka promenera. Vänners krav att orka ses eller höras.

Och om jag valde att säga nej, så kände jag att jag behövde ge en lektion i hur utbrändhet fungerar och varför jag inte orkade.

Hantera andras klagomål utan skuldkänslor

Vi börjar med att hantera att andra explicit säger något, som kan uppfattas som kritik av att du inte gjort mer, eller ett önskemål om att du borde göra mer. Det kan till exempel vara att du städat, och en person kommenterar på det du inte städat, istället för att se vad du faktiskt har gjort. Extremt vanligt scenario, som jag själv råkat ut för många gånger.

Som en kompis som kom in efter att jag storstädat hela huset, inklusive skurat golven och våttorkat alla köksluckor. Men jag hade missat att damma en svart lampskärm när jag dammade allt annat. Vad tror du det första han sa var? Oj, den här lampan var dammig. Menade han att jag skulle damma där och då? Nej. Menade han att resten inte var städat? Nej. Menade han att jag var en dålig människa? Nej. Han bara såg något och sa det, utan att tänka på hur det kunde uppfattas.

Ett annat sånt tillfälle var en kompis som var över för ett tag sen. Hon sa: Vad har hänt med dig Mikaela? Förut när jag kom var det alltid nystädat, hemlagad mat, nybakat bröd och hembakat fika. Nu är det ostädat, färdigköpt bröd och ballerinakex till efterrätt?

Det hade kunnat tolkas som extrem kritik. Men när jag obrytt sa att jag prioriterar mitt liv nu för tiden istället för att bli utbränd igen sa hon: Vad glad jag är för dig att du gör det.

Det första vi måste tänka på då är att vi människor är extremt klantiga och självcentrerade. Vi har ofta så fullt upp med att tänka på oss själva att vi inte tänker igenom hur det låter för andra.

Jag är en sån person som genom livet sårat många fler än jag har någon aning om, för att jag helt enkelt bara sagt något, och inte tänkt på hur det kan uppfattas. Det har inte varit menat som kritik på något sätt. Jag ber om ursäkt till alla er av mina vänner och kollegor som läser detta och fått såna kommentarer. Jag menade inget illa.

Och ibland hamnar man helt enkelt på fel plats vid fel tidpunkt. Som igår, när jag hade haft en riktig dålig dag. Jag hade bråkat med Telia om att de behövde fixa mitt bredband. När jag var klar en timma senare var jag utmattad och fullständigt rosenrasande på hur krångligt allt det ska vara.

Efter det öppnar jag mejlen på jobbet och möts av personer som verkligen inte respekterat sitt uppdrag och sina gränser, utan kört över mig. Så sista mejlet jag svarar på är jag på så dåligt humör att jag skickar ett extremt passivt, aggresivt svar. För att tre minuter senare skämmas som en gris. Jag vill inte vara den personen som beter sig så. Fel person vid fel tidpunkt får mig att agera fel. Jag mejlade sen och bad om ursäkt.

Så det första – ha förbarmande med alla oss känslomässiga idioter. Även om vi säger något som tydligt är sårande, så menar vi inte det.

Hantera andras krav utan skuldkänslor

Men ibland säger någon något som faktiskt inte går att misstolka. Det kan vara att de ber dig göra något som du inte orkar. Kanske är det till och med något du vill göra, eller som du skulle vilja orka.

Än en gång. Människors okunskap om utmattning är enorm. Jag menar, många läkare och psykologer vi möter har ju inte ens koll på vad som hjälper oss, så hur ska vi kunna förvänta oss att personer utan utbildning, som bara mött andra utmattade på jobbet eller läst tidningsrubriker, ska förstå vad vi behöver?

Jag hade till exempel en vän, som i sina försök att vara en bra vän, gjorde våra samtal till något sorts korsförhör om hur jag mådde, hur mitt mående fick mig att känna mig, vad det var jag inte orkade, vad jag kände inför det. Efter 40 minuter då jag bara pratat om hur dåligt jag mådde mådde jag garanterat riktigt, riktigt dåligt.

Så jag lade ut ett inlägg på mitt instagram om hur sensitisering fungerar, och hur jag mår sämre av att fokusera på hur jag mår, och att jag därför inte vill prata om hur jag mår.

Varpå min svärmor ringde och sa att det tillhör ju ändå ett väluppfostrat beteende att fråga hur någon mår och de är ju oroliga, så hur ska hon nu hantera det här. Jag älskar min svärmor, hon är bäst i världen, men ibland blir det så här.

Man kan inte få alla nöjda, och i sina försök att sätta gränser kommer du råka trampa på någras fötter. Och några är helt enkelt vana att göra på ett sätt, och när du sätter en gräns behöver de ändra sitt beteende. Och det är alltid jobbigt.

Om du är en sån som ofta tagit på dig uppgifter i familjen eller jobbet kommer du märka det här. När folk tvingas ta eget ansvar och göra mer än de brukar kommer de förmodligen bli lite griniga.

Men precis som de inte har tagit ansvar för dina känslor och ditt välmående innan, så är det inte ditt ansvar att ta ansvar för deras tankar och känslor nu. Jag rekommenderar att läsa Konsten att sätta gränser, om du inte redan gjort det.

Du måste inte köra över dig själv

Så sammanfattningsvis – folk säger massor av dumma saker utan att mena något dumt. Ibland för att de inte vet bättre och behöver utbildas, ibland för att de bara inte tänker på vad de säger, ibland för att du råkar komma i skottelden för deras dåliga dag.

Det de säger innebär inte att du måste köra över dig själv, pressa dig själv hårdare eller ta åt dig. Du ansvarar för att du mår bra och för att sätta dina gränser, så får de ansvara för sina gränser och sina känslor. Kom ihåg att du är viktigast i ditt liv. Du är huvudrollen.