Varför blir jag inte frisk fortare? Hantera frustrationen – och läk fortare från utmattning

Jag har varit där, och jag tror att du har varit där. Den där frustrationen. Irritationen. Jag gör ju allt jag kan – varför blir jag inte frisk fortare. Varför orkar jag inte mer? Du ser på andra, på jobbet, sociala medier eller i vänkretsen. De var ju bara sjukskrivna så här länge, de gick tillbaka så här fort. Varför går det inte lika fort för dig.

Det värsta är – att när du är frustrerad över att du inte orkar mer eller blir frisk fortare, stressar du hjärnan och gör dig själv sjukare. Men hur låter vi bli, när vi inte vill något annat än att bli friska?

Här delar jag hur du hittar acceptans i att vara där du är just nu, så att du kan bli frisk fortare. Men utan att för den skull ge upp och sluta kämpa för att bli frisk.

När jag höll på att gå in i väggen vägrade jag att inse fakta. Jag upplevde det som att det inte kunde vara utbrändhet som gav mig alla symptom. För om jag blev utbränd av mitt liv, hur dålig var jag inte då? Alla andra klarade ju av att jobba, träna och dessutom ha barn. Då borde jag ju i alla fall klara av att jobba och träna.

När jag sen inte blev frisk i det tempo min vårdplan hade bestämt, kom samma tankar tillbaka. Vad gör jag för fel? Varför blir jag inte frisk? Jag försöker ju, vad är det för fel på mig? Och ju mer frustrerad jag blev, ju mer jag försökte, desto sjukare blev jag.

Hitta rätt nivå på "projektet bli frisk"

Men det jag hör hos många som jag coachar, för att inte tala om mig själv är

”Det går inte tillräckligt bra, jag gör inte tillräckligt.”

Det du behöver fundera på då är: har du tydliga, rimliga kriterier för vad ”tillräckligt” betyder – eller flyttar ribban hela tiden? Är tillräckligt

• alltid lite mer än vad du gjort

• alltid så fort som möjligt?

Det är en omöjlig ribba. Då spelar det ingen roll vad du gör – känslan av att det inte räcker kommer alltid finnas kvar. Vår ribba för vad som är frisk är oftast helt orimligt hög.

Jag coachar ibland klienter som känner att de inte orkar tillräckligt, men som gör mer som sjukskrivna än vad jag gör som heltidsarbetande och frisk. Så det säger jag nu direkt. Sänk ribban till hälften. Sen sänker du den till hälften igen, och sen sänker du den ytterligare. Där har du en lagom ribba.

Fastna inte i antingen-eller

Ibland blir det så svartvitt – du är antingen sjuk och det är dåligt, eller du är frisk och klarar precis allt. Men så är det inte.

Problemet med att se det som allt eller inget är att vi inte ser att vi orkar träna mer, att vi inte behöver sova lika mycket längre, att vi klarar att köra bil och träffa vänner, för att vi inte kan jobba. Vi tar en sak som vi inte orkar, och låter det diskvalificera allt vi orkar.

Ofta mäter vi bara de där sakerna som läkaren och försäkringskassan vill se, antal timmar vi orkar jobba. Vi mäter inte de stora sakerna, de som egentligen är viktiga. Jag lärde mig att sänka kraven, att sätta tydligare gränser och leva ett långsammare tempo när jag var utmattad. Det är tre saker som varje dag betyder mer för mig än antalet timmar jag orkar jobba.

Låt inte bristen på allt diskvalificera det som funkar

En sak som bidrar till det här är när vi vill bli bra på alla fronter samtidigt. Jag vill kunna springa, styrketräna, köra bil, sitta i möten, handla bland massa folk, slippa mina negativa tankar.

Det gör det svårt att se var jag går framåt, för att det alltid finns områden som inte går framåt. Det gör också att även om jag jobbar mot att bli bättre inom ett område, så får jag dåligt samvete för att jag inte jobbar på de andra fronterna.

Det är också så att vissa saker behöver komma på plats först. Du kanske behöver minska känslan av oro inför dina symptom och dina bakslag innan du kan gå tillbaka och börja jobba. Får du en för stor belastning med för mycket bakslag och symptom blir det svårt att göra grundjobbet.

Därför vi gör en sak i taget i Mer ork och mindre hjäntrötthet. Först jobbar vi på att minska våra negativa tankar och hitta det som får oss att må bra. Sen jobbar vi på att sänka kraven. Sen jobbar vi på att planera våra dagar. För vi kan inte göra allt samtidigt.

Jämför med det rimliga

Slutligen vill jag nämna när vi jämför mot ett omöjligt ideal istället för verkligheten. När vi tar det bästa från varje person vi möter, i verkligheten eller på instagram, och skapar en egen drömperson, som klarar allt perfekt på alla fronter. Jag har pratat mer om detta i inlägget sluta jämför dig, jag rekommenderar verkligen att läsa det om du inte gjort det.

Övning för att hitta acceptansen

Så fram med papper och penna. Skriv ner allt du kan göra nu som du inte kunde göra för 6 månader sen. Ta inte bara saker som du orkar, utan även tankar och känslor, som sätta gränser för min familj, inte få skuldkänslor när jag vilar eller säger nej.

Fundera på - Om det vore en vän som kom med den här listan – skulle jag kalla det misslyckande?

Förhoppningsvis hjälper detta dig att se allt det fantastiska du har åstadkommit och hur långt du har kommit.