Ont och utbränd? Så vet du om din smärta kommer från stress

Enligt en studie vid Northwestern University är bästa sättet att förutsäga om någon har ont inte är att göra en magnetröntgen av området det gör ont, utan av hjärnan. Forskning visar att det mesta av smärtan inte kommer från fysiska skador, utan från stress, höga krav och oro. Och det är inte smärtstillande medel eller operation som kommer minska smärtan, utan att lindra stressen och skapa nya nervbanor i hjärnan.

Kanske har du, som jag, upplevt smärta i olika delar av kroppen, som läkarna eller fysioterapeuterna inte kan förklara, eller deras behandlingar bara inte hjälper. Under en period i mitt liv åkte jag fram och tillbaka till akuten. Jag hade fruktansvärda smärtor i magen. Jag grät av smärta och hade svårt att andas, eftersom smärtan var så intensiv. Men läkarna kunde inte hitta något.

När jag ser tillbaka, med kunskapen jag har nu, kan jag se att smärtan tydligt orsakades av stress. Jag vet nu att stress inte bara handlar om att ha för mycket att göra, det handlar också om i stort sett alla negativa känslor som:

• Höga krav

• Frustration

• Irritation

• Desperation

• Rädsla

• Oro

• Ångest

• Brist på kontroll

• Ilska

• Skuld

• Skam

• Självkritik

Kroppen eller hjärnan kan inte skicka ett mejl och säga att det är lite för mycket just nu, och be oss att sakta ner. Kroppen visar oss bara att något är fel. Ofta bara på något sätt, så länge det fångar vår uppmärksamhet. Och att skicka mig till akuten fångade verkligen min uppmärksamhet. Det är omöjligt att ignorera det faktum att något är fel när du sitter på akutmottagningen, övertygad om att du kommer dö. Och det är precis vad kroppen ville – att få mig att reagera och inse att något var väldigt, väldigt fel.

Detta kallas neuroplastisk smärta. Neuroplastisk kommer från neuro – hjärna, och plastisk – hjärnans förmåga att förändras. Smärtan kommer inte från något trasigt i din kropp, den kommer från nervbanor i din hjärna. Din hjärna har råkat felkoppla och gett dig smärta.

Så vet du om smärtan kommer från stress

Den här checklista används i smärtbehandlingen Pain Reprocession Therapy för att avgöra om smärtan är neuroplastisk. Ibland är det en kombination – något är trasigt och orsakar smärta, men stress, press och oro gör det värre. I båda fallen kan du minska smärtan genom att minska stress, press och oro i ditt liv. Metoden är framforskad vid University of Colorado i USA.

1. Smärtan kom från ingenstans, Den här punkten kan vara lite klurig. Vi människor har en förmåga att försöka hitta orsakssamband även när det inte finns något. Därför vill vi gärna se en orsak till smärtan, även om den egentligen kom från ingenstans. Vi kopplar det till att vi tränade dagen innan och tror att vi kanske gjorde något fel och därför gick sönder, trots att vi har tränat massor av gånger innan utan att få ont. Eller så lyfte vi något, eller klippte gräset. Om du gjorde något du har gjort förut utan smärta, är det förmodligen inte orsaken till smärtan. Smärtan kom från ingenstans.

   
   

2. Smärtan finns kvar efter att den ursprungliga skadan har läkt eller borde ha läkt. Ett tydligt exempel på detta är min man, som fick löparknä. Det läker vanligtvis på några månader, men trots besök hos ca 10 olika sjukgymnaster, läkare, ortopeder, kiropraktorer och gud vet vad fanns smärtan kvar efter 5 år. Men, med hjälp av Pain Reprocession Therapy är han smärtfri nu.

   
   

3. Smärtan kom, eller förvärras, när du utsätts för stress eller jobbiga situationer. Min smärta kommer alltid när det är stressigt eller när jag lägger för höga krav på mig själv, oavsett om stressen är orsakad av roliga saker eller jobbiga saker. Det här är några av de situationer jag fått ont

   
   

   1. när jag ville bli sjukskriven för trötthet, men läkaren inte trodde på mig

   2. när jag blev uppsagd på dagen i ett mardrömslikt konsultuppdrag

   3. när jag var arbetslös

   4. när jag köpte hus för första gången

   5. när jag planerade mitt bröllop med tillhörande månadslång bröllopsresa

   6. när jag har haft för mycket på jobbet

   7. när jag kom tillbaka från min sjukskrivning och kände att livet jag levde innan inte stämde överens med den jag är nu

   8. när jag ska ha familj eller vänner boende hos mig och jag sätter upp krav på mig själv om att det ska vara toppenstädat, hemlagad, avancerad mat, fantastiska aktiviteter osv.

      
      

4. Smärtan är inkonsekvent, till exempel att du får ont av att sitta ibland eller på en viss typ av stolar.
   

5. Du har smärta på flera ställen i kroppen. Såvida du inte har till exempel multipel skleros är det ytterst osannolikt att du har fysiska skador på fyra eller fem ställen samtidigt.
   

6. Smärtan flyttar på sig eller sprider sig. Jag hade till exempel ont i axeln, skuldran eller armen under en period, och det vandrade mellan punkterna under dagen.
   

7. Smärtan är symmetrisk, till exempel i båda handlederna eller båda armbågarna.
   

8. Smärtan triggas av saker som inte har med kroppen att göra, till exempel vädret, tid på dagen eller ljud.
   

9. Smärtan kommer med fördröjning. Du känner inget under tiden du till exempel tränar, men alltid efteråt. Om en muskel eller led är skadad, kommer det att finnas vissa rörelser som är särskilt smärtsamma. Sjukgymnaster identifierar skador genom att be dig göra dessa rörelser. Om du kan röra dig utan ökad smärta, är förmodligen inget trasigt.

10. Läkare kan inte förklara din smärta. Eller de ger olika förklaringar. Ibland har min smärta haft en fysisk förklaring, ibland inte. När jag har åkt till akuten med min magsmärta, har de aldrig hittat något. När jag har träffat en sjukgymnast, har de ofta varit bättre på att ge förklaringar, som en inaktiv sätesmuskel. Men forskning visar att hela teorin om inaktiva sätesmuskler är felaktig, så det var inte problemet.

    
    

Det finns också vissa faktorer som gör dig mer benägen för stressrelaterad, eller neuroplastisk, smärta. Barndomstrauma eller instabila relationer under uppväxten ökar sannolikheten för neuroplastisk smärta, liksom personlighetsdrag som perfektionism, oro, att vara andra till lags, eller att ta hand om andra. Min förmåga att sätta för mycket press på mig själv, och försöka uppnå mina egna höga krav, är definitivt en faktor till min smärta.

Så minskar du stressrelaterad smärta

Bara att veta att det är stressrelaterat och inte något som är trasigt kommer att göra det bättre. Stressrelaterad smärta kvarstår ofta så länge ditt liv är stressigt. Men om du blir rädd eller orolig för smärtan, kan den kvarstå ännu längre. Detta kallas smärta-oro-loopen:

1. Smärta skapar rädsla för att något är trasigt eller att du måste begränsa dig på grund av smärtan.

2. Rädsla sätter din hjärna i beredskapsläge, vilket skapar mer smärta. Detta leder till mer oro.

3. Vilket leder till mer smärta.

   
   

Studier visar att ju mer rädd du är för smärta, eller ju mer du fokuserar på den och anpassar ditt liv runt den, desto mer sannolikt är det att den kvarstår. Detta gäller inte bara rädsla. Ilska, oro, frustration, desperation eller andra starka känslor kopplade till smärta sätter också hjärnan i beredskapsläge.

För att läka stressrelaterad smärta måste vi övervinna de känslor som håller hjärnan i beredskapsläge. Vi måste förändra våra liv för att ta bort källorna till smärta. Och vi måste sluta oroa oss för, fokusera på och begränsa oss på grund av smärtan.

Läs gärna 3 verktyg för att lindra utbrändhet och hjärntrötthet, för att lära dig mer om hur du läker stressrelaterad smärta.

Om du tänker nu – hej, smärta och utmattning är två olika saker – nej, det är det inte. Forskning från de senaste åren visar att de är nära kopplade. Det är två olika symtom, men orsaken är densamma. Det är därför så otroligt många personer med utbrändhet även har kronisk smärta, fibromyalgi och liknande.